Bad hair day

Ni undrar säkert hur det går med Tiina.
Hon genomgick sin första dos kemoterapi för drygt tre veckor sedan.
Det var inte kul.

Direkt efter fick hon huvudvärken från hell som varade en hel vecka. Slutligen hittade hon en värktablett som bet på huvudvärken såpass att hon kunde vara i upplysta rum.
Dessutom tappade all mat sin smak. Allting smakade likadant, typ papper.
Hon försökte äta lite glass och det smakade kallt papper. Det enda hon kände smak utav var om hon översaltade maten.
Efter en och en halv vecka åt hon äntligen en tomat som smakade tomat.
Ni förstår säkert att det var en njutning.

Tre veckor efter den första kemon skulle hon ta nästa.
Jag ringde några dagar efter det.

Ojojoj, jag hinner inte prata just nu, sa hon.
Jag är i Milano!
????, sa jag
Men jag har varit här på en jobbresa och så tog jag helgen extra bara för att njuta lite. Men i morgon skall jag på nästa kemo, sen kan vi höras, kvittrade Tiina.

Till saken hör att jag vet att håret skall tappas och jag tänker att den dagen inte är kul alls och att då kommer Tiina ringa mig och vara nedstämd.

Två dagar senare får jag ett sms.
Hon mår bra, huvudvärken är hanterbar.

Så jag ringer och frågar lite mera.
Vet du, säger Tiina, vad som hände i Milano. Jag vaknade upp en morgon och håret låg kvar på kudden.

Nu tänker jag att det där nedstämda skall komma.

Oj herregud, sa jag, hur känns det, har du sparat håret?
Nej, nej, säger Tiina, jag gick ut och köpte mig en ny väska istället.

Såhär ser det ut idag.
Om man kammar allt framåt och inte rör på sig så syns det knappt...

Men bakifrån ser det ut såhär.

Är hon hemma så får det vara, ute så tar hon på sig en scarf över huvudet, eller en mössa. Å skall hon ut på jobb så får det bli peruk.

Nu är det "bara" fyra behandlingar kvar. Till våren har hon hunnit få nytt eget hår.

Tiina hälsar att än så länge går allt bra och att du skall se till att gå på mammografi när du är kallad.
Mammografi räddar liv!